November 18, 2011

Körtlar och the dark side

Parfym och parfymprat associeras ofta med tjusiga vackra saker. Det är blommor hit och det är nektar dit och det är glamour och stiliga herrar med glänsande muskler och fladdrande tyger. Eller Rupert Everett och dekadens. (Ok, Rupert var ett tag sen men vissa har lite svårt att släppa YSL-annonserna). Hursomhelst är det ofta en ganska elegant nivå på det hela och när du hör någon fråga efter parfymer som innehåller specifika ingredienser så är det ofta just de trevliga sakerna. Men de bästa parfymerna har något betydligt djupare, mörkare, primitivare i sig... om än bara ett liten tunn slöja.

Precis som du.

Jag ska ägna några inlägg åt att titta närmare på några olika ingredienser. Några alldeles ofarliga blomblad och frön. Men också lite mer märkliga saker som gör saker och ting mer intressanta. Om några dagar kommer ett inlägg om något sådant.

***************************************

Perfume and fragrance conversations often revolve around glamorous beautiful things. Flowers, nectars, exotic spices, memories... glamorous and handsome gentlemen with muscles and flowing silk dresses. Or Rupert Everett and decadence. Either way, it is often a rather elegant discourse and when you hear someone ask for perfumes that contain some specific ingredient, it is usually the pretty stuff like vanilla and this or that flower. But just as in life, it is not that interesting if you only get roses, ruffles and tennis coaches to feed the soul. The best perfumes have something much deeper, darker, more primitive in them... even if only a thin veil of it.

Just like you.

I'll spend a few posts looking more closely at some different ingredients. Some harmless flower petals and seeds. But also a couple of more remarkable things that make things more interesting. In a few days, a post about something about one of these. Glands and stuff.

No comments:

Post a Comment